kääääääärlek, är inte det underbart eller? eller, om det går dåligt så kanske man tycker att kärlek är skit, men så fort man har hittat den rätta så är det helt plötsligt bra igen? även om det går dåligt så måste man ju hålla med om att kärlek är underbart, tänk när man är sådär riktigt kär och bara vill hålla om den där söta killen/tjejen som står där borta men man vågar inte för att man inte vet om den gillar en, och när den går förbi en och det pirrar till riktigt mycket i magen, man kan inte jobba på lektionerna för man bara tänker på den. det är underbart, men det kan vara jobbigt ibland, om man inte vågar ta första steget och så. jaja, alla tycker väl som dom vill, men jag tycker att det är bra, nu har ju jag i och för sig det rätt bra när det gäller kärlek, det har ju hållt i snart 11 månader och jag är superlycklig!